Till alla som känner ett instinktivt motstånd till det ökande användandet av plast vill jag bara säga, BRA ni är på rätt spår. Till resten vill jag säga läs på!
Plast innehåller en mängd kemikalier som sprids i naturen och i våra kroppar. eftersom hela världen är full med plast kommer ingen undan. Värst är ftalater som framför allt orsakar skador på manliga könsorgan och minskar spermaproduktionen. Om det fortsätter kommer mänskligheten mycket sannolikt att dö ut.
Naturskyddsföreningen driver just nu en kampanj som de kallar rädda mannen och den handlar om just detta. På deras hemsoda naturskyddsforeningen.se läste jag följande:
Hundratals ämnen har hittats i våra kroppar och hormonstörande ämnen finns överallt i vår vardagsmiljö. Vi vet inte vad detta kan leda till på sikt, men det finns tecken som visar att folkhälsan försämras på grund av kemikalier i vår omgivning. Vad vi vet är att mannen är hotad. Män producerar färre och färre spermier och drabbas allt oftare av testikelcancer och allt fler pojkar föds med missbildningar på könsorganen. En del ämnen påverkar till exempel fiskar att byta kön och de stör flickors pubertetsutveckling samt misstänks orsaka fetma. Hotet mot mannen är alltså också ett hot mot miljön, våra barn och folkhälsan!
Låter det överdrivet eller osannolikt? se Stefan Jarls film, Underkastelsen, den väcker många tankar.
http://www.youtube.com/watch?v=GKtAu3Zq_gg
http://www.youtube.com/watch?v=SNH3R3Hm0hM
En annan film som är både sorglig och vacker och som visar hur mycket plasten ställer till med i världen och att inte ens de vilda djuren på de mest öde ställena kommer undan är EN OCEAN AV PLAST, originaltitel THE MERMAID`S TEARS. Rekommenderas varmt.
23 september 2011
8 september 2011
Hata runda pinnar!
Mitt tidigare nämnda hat för runda pinnar skapades i höstas när vi fick som uppgift i skolan att göra om ett litet bord. Mitt var i rotting, och för att göra det ännu svårare för mig själv eller kanske för att jag tyckte det var finare bytte jag ut stödkonstruktionen mot ytterligare spjälor. Sedan hade jag ett 20tal små runda pinnar som skulle sandpappras och därefter målas. Som grädde på moset ångrade jag färgen när jag väl var klar och fick alltså göra om det EN GÅNG TILL!
Bordet innan, under och efter min behandling.
Det var denna erfarenhet som fick mig att tveka när det gällde pinnstolsprojektet i våras. Det visade sig också snabbt att för att komma åt att skrapa bort färg och måla skarvarna var jag tvungen att plocka isär hela stolen och sedan blev den stora utmaningen att sätta ihop den igen. Det lyckades nästan, ryggstödet glappar fortfarande lite så det måste jag ge mig på en gång till men det hann jag tyvärr inte innan utställningen. Jag har inte gjort något drastiskt med denna stol utan helt enkelt bytt färg, från heltäckande grå till vit bets.
